måndag 14 december 2009

Hur man går uppför Älvsborgsgatan

(Fritt efter Claes Hylingers "Hur man går nedför Avenyn".)
Publicerad i pappers-GP 13 december 2009

Man startar från Karl Johansgatan, från vänstra sidan. Efter att ha kastat en blick bortåt Älvsborgsbron styr man stegen uppåt. Trottoaren är mycket bred och det kan behövas, för utanför pizzeria Klippan sitter ett gäng gubbar i solen. De är redan rätt skräniga. Man vill inte gå för nära, det vill man faktiskt inte. Det är en del busliv just här, de boende får stå ut med en del. Ändå är innehavaren en väldigt trevlig karl och man vinkar till honom genom fönstret. Han får nog också stå ut med en del.

Nu fortsätter man uppåt gatan och kommer in i den skuggande allén. Ljuset är skimrande vackert: solsken som silas genom täta almar. Tyvärr sågades en stor del av allén ner för flera år sedan. Träden var sjuka, antar jag – men varför har inte nya planterats? På den här delen av gatan ligger flera fina små butiker som säljer personliga kläder av olika slag. När man har passerat Ostindiegatan lockar en affär med hårdrockströjor för småbarn – så trött och ofarlig har alltså hårdrocken blivit att den numera lämpar sig som småbarnsmode. Men det är fina butiker, en av dem har ett lekrum för ungarna, komplett med kaffetermos för föräldrarna.

Så får man syn på den lilla fruktaffären på hörnet tvärs över gatan och bestämmer sig för att gå över dit. Att korsa Älvsborgsgatan är dock ingen bagatell. Jag har svårt att tro att det kan finnas en bredare gata i Sverige. Man börjar med att gå över körfältet för nedåtgående trafik, sedan en gräsmatta där folk rastar sina hundar. Så korsar man spårvagnsspåren, sedan ännu en gräsmatta och slutligen körfältet för uppåtgående trafik. Efter det äventyret känns det bra att välja ut ett saftigt rött äpple i fruktaffären. Frukthandlaren hänvisar till Kassa 2. Det finns förstås bara en kassa i den lilla lokalen, men på bänken till vänster om den har han skrivit Kassa 1, till höger Kassa 2. Det tycker han är roligt.

Är det tillräckligt varmt kan man sätta sig på stenmuren utanför affären, äta sitt äpple och se om det kommer förbi någon man känner. Annars bryter man upp, styr ut på trottoaren och iväg, och strax har man tatuerarverkstaden på höger hand. Den går man förbi. Videobutiken likaså. När man kommer upp till Älvsborgsplan köper man en havrelimpa på det ekologiska bageriet.

Sedan återstår bara valet av kafé. Ska man ta sitt kaffe på Marmelad eller Kardemumma? Båda etablissemangen är utmärkta. Man gör sitt val och därmed har man avverkat hela Älvsborgsgatan. Så enkelt var det.