Till fots på Otto Elanders gata

(Publicerad i GP 29 maj)

I sommar är det 50 år sedan Neil Armstrong landade på månen.

Jag fattar faktiskt precis hur Neil kände sig när han tog de där första stegen på månens yta. Häromdan var jag nämligen med om nästan exakt samma sak, när jag blev den första människan att gå till fots på Otto Elanders gata.

Denna gata går parallellt med Söderleden, på norra sidan, genom Högsbo-Sisjö industriområde.

Det är en av dessa miljöer som framtiden aldrig kommer att förlåta oss. Det är inte stad och inte landsbygd, det är bara ett asfaltslock som smetats ut över vad som en gång var prima åkermark. På detta asfaltslock har man placerat ut hangarer. Köplador.

Ni vet de där historierna man hör av folk som varit i USA. Om hur de försökt ta en enkel promenad runt kvarteret, och hur en polisbil genast har bromsat in och frågat vad som står på. Varför i hela världen går de till fots?

Ungefär så var det för mig när jag, av skäl som kan kvitta här, en vårmorgon gav mig ut på den ödsliga trottoaren längs Otto Elanders gata. Jag noterade bilisternas misstänksamma blickar. Jag anade hur de kollade centrallåset en extra gång och nervöst trevade efter mobilen.

De gjorde rätt i att vara misstänksamma. Detta är en miljö utformad enbart för bilar, inte för gående.

Samtidigt kändes det högtidligt. Jag var en pionjär. En gång hade denna trottoar anlagts och nu, ett par decennier senare, kom någon och gick på den. Jag!

I östra änden av Otto Elanders gata finner man en rad bilhallar som var och en ser ut som en lågbudgetvariant av en modern flygplats. Det är inte menat som beröm.

Om man sedan följer gatan västerut passerar man kontorsbyggnader, fler bilhallar och köpcentret 421, vars parkeringsplats är större än Heden.

Var det kargt och livlöst på månen, Neil? Då skulle du se Otto Elanders gata en blåsig morgon i maj.

Men just när allt var som dystrast skymtade något vid horisonten. Det var ju Beckmans kafé!

Utanför var det fullt av firmabilar och inne i kaffedoften fanns mänskligt liv i form av små gubbgäng med likadana t-shirts. På tröjorna stod sånt som ”Åkes Bygg” och ”VVS-experten”.

Säga vad man vill, men det är bara längs ringlederna och i industriområdena som man fortfarande kan få en riktig macka med falukorv och pannbiff.

Synd bara att man normalt sett måste ha bil för att komma dit.

Jag satte mig med en kopp kaffe och blickade ut över en rondell och Ica Maxis parkering. Var miljön här mer eller mindre livsfientlig än på månen? Svårt att säga.

Men Neil Armstrong kunde i alla fall inte ta en fika på Beckmans.